Testvirkning på G!

Nu blir det lite att göra igen på pysselfronten (äntligen), ska nämligen hjälpa till och vara testvirkare åt både Janna och Saannis. Jannas mönster har redan dykt upp på mailen, så den har jag precis startat med. Samt att jag äntligen kommit på vad jag ska virka för något i Amigurumibytet #3 som sker via Amigurumi i Fokus. Temat är Skogsliv och det blir till att virka på frihand igen, för det känns lite mer personligt att få ge bort något man skapat från grunden helt själv.

Sedan har jag katten Amineko som väntar på montering, just nu sitter allt ihop med nålar. Stackarn har fått vänta i flera veckor nu på att få ett ansikte och att bli ihopsydd. Det är alltid de här sista stegen som det tar emot att göra. Vill att det ska blir perfekt (pedanten i mig blir helhispig), men istället för att ta tag i det så skjuter jag upp det. Någon som känner igen sig när de ska montera sina gurumisar? Har ni också kroppsdelar som ligger och dammar? :P


Tror nog att de flesta amigurumipysslare känner till den här katten vid det här laget, men om det är någon som har missat det så finns mönstret (på engelska) till Amineko Här och har skapats av Nekoyama.

Fimopyssel

Min lera har fått komma fram igen (och har även förökat sig i färger) efter att ha varit undanstoppad i en låda ett bra tag. Fick dock lite panik när några av fimopaketen verkade har torkat lite, men som tur var kunde man fortfarande arbeta med dem. Gäller bara att vara extra envis och knåda lite mer (letar efter mjukgörande eller återfuktande medel för fimolera, någon som har något tips?). Det mesta som skapas av leran just nu blir mellan 1-3cm stort och det stillar mitt sinne som längtar efter detaljer och miniatyrer. Inte för att jag någonsin är nöjd...men övning ger färdighet. Sägs det.

En ny idé har dykt upp i huvudet iaf. Ska bli spännande att se om det utvecklar sig till något.

Grodan - en helt vanlig groda

Var med i en liten amigurumi-tävling nyligen och mitt bidrag var en liten stickad grön sak som hette...Grodan. Kunde inte låta bli, är ju faktiskt lite överdrivet förtjust i grodor och har även en liten samling med grodfigurer, som växt genom åren. Tyvärr är de inte framme utan ligger undangömda, mest för att det inte finns någon lämplig plats (större lägenhet + några små hyllor på väggarna hade inte varit helt fel faktiskt). Åter till...Grodan. Han kom namnlös och med en liten historia som innehöll informationen att han inte var en klassisk förklädd prins utan en helt vanlig liten groda. Som trots sin vanlighet längtade efter kärleken and so on. Massa gulligt och usch och fy.

Ja, jag har stundvis väldigt svårt för det "gulliga" och längtar istället efter bäcksvart mörker. Det är två sidor som ständigt slåss våldsamt med varandra. Mitt pyssel har en tendens att luta mest åt det "gulliga" hållet (väldigt frustrerande, för jag tycks inte kunna göra något år det). Däremot när jag tecknar (eller skriver), så kan det bli mörker och morbida saker. Synd att det sker så sällan bara.

Var var jag? Ah, Grodan. Han är 4,5cm stor och stickad med stickor 2, i grönt restgarn. Svårfotad liten jäkel dessutom.